Stiftelsen stödjer den patientnära forskningen rörande flera av de stora neurologiska sjukdomsgrupperna. Härigenom bidrar stiftelsen till att öka kunskapen kring dessa sjukdomar vilket kan förbättra vården för neurologiskt sjuka patienter i regionen.
Demens / Hydrocephalus
Demens drabbar många äldre och man uppskattar att åtta procent av alla över 65 år i Sverige lider av demens. Ett av de få demenstillstånd som framgångsrikt kan behandlas är vattenskalle hos vuxna (hydrocefalus) som drabbar ca 2% av alla 65 år eller äldre. Alltsedan 70-talet har denna sjukdom, som utöver demens ger upphov till gångstörning och inkontinens, varit föremål för intensiv och internationellt framgångsrik forskning i Göteborg. Forskargruppen har bland annat visat att hydrocefalus måste behandlas utan fördröjning; fördröjning innebär att patienterna försämras med bl.a. demenssymtom och dör i förtid. I Göteborg har vi startat en patientförening för hydrocephalus med syftet att sprida kunskap om denna viktiga sjukdom. Forskargruppen har utvecklat metoder för att kunna identifiera fler patienter som framgångsrikt kan behandlas med en neurokirurgisk operation och antalet patienter som opereras i Sverige har ökat stadigt de senaste 10–15 åren. Viktiga bakomliggande sjukdomsmekanismer har framgångsrikt kartlagts och metoder för att identifiera patienter med hydrocephalus bland de många neurologiska degenerativa sjukdomarna har beskrivits.
Trots nyvunnen kunskap återstår många frågor kring sjukdomen, något som hydrocefalusforskningen i Göteborg försöker besvara i en rad pågående projekt. Det finns behov av att utveckla ännu bättre metoder för att ställa diagnos men fram för allt behöver intensiva forskningsresurser satsas på att identifiera metoder som kan avgöra vilka patienter som ska opereras. Situationen i dag är den att ett antal patienter opereras i onödan (har ingen effekt av operationen) medan ett stort antal aldrig blir diagnostiserade och erbjuden en effektiv behandling.
Stiftelsen stödjer sedan 1987 forskning kring hydrocefalus och har härigenom bidragit till förbättrade behandlingsresultat för drabbade patienter. Stiftelsen stödjer även forskning kring andra demensformer såsom Alzheimers sjukdom och blodkärlsdemens.
ALS
ALS är en kronisk obotlig neurologisk sjukdom som under några år ger svåra neurologiska funktionsnedsättningar genom skada på motoriska nervceller. I Göteborg bedrivs forskning kring diagnostisering, behandlingsmöjligheter samt kring utveckling av stöd för patienter och deras familjer. En betydande insats görs också för att påskynda diagnostiseringsprocessen och för att ge stöd till såväl patienter som närstående under hela sjukdomens förlopp.
Epilepsi
Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och man beräknar att ca 65.000 vuxna och 11.000 barn i Sverige har epilepsi. De allra flesta personer med epilepsi behandlas med olika läkemedel som skall förhindra nya anfall och ca två tredjedelar blir anfallsfria. Kunskap om vilket läkemedel som passar bäst för vilken person saknas idag. För dem som inte blir hjälpta av läkemedel finns flera andra behandlingsmetoder varav den viktigaste är epilepsikirurgi som är en bra och väletablerad behandling för en mindre andel personer med svårbehandlad fokal epilepsi. Det är angeläget både med utvärdering av behandlingseffekter och med forskning kring nya behandlingsmetoder.
Vid neuroområdet i Göteborg bedrivs en bred epilepsiforskning med stöd av Insamlingssstiftelsen för neurologisk forskning. Sedan många år studeras effekten av nya läkemedel. I registerstudier undersöks prognos och behandling av olika epilepsier. Vilket läkemedel som olika patienter har störst sannolikhet att fortsätta med undersöks med avancerad statistik och AI och kan på sikt lägga grunden för mer personcentrerad vård. Studier om jämlik tillgång till vård görs också, i flera fall i samverkan med andra epilepsivårdgivare i regionen. Aktiv forskning bedrivs sedan många år i anslutning till den epilepsikirurgiska verksamheten, med inriktning både mot metodutveckling och behandlingsutfall. Uppföljning efter operationer, både vad gäller epileptiska anfall, risk för komplikationer, kognition och livskvalitet, pågår för att kunna ta reda på vilka av dem som drabbas av svårbehandlad epilepsi som man bäst hjälper med en neurokirurgisk operation. Långtidsuppföljningar upp till 25 år efter operationen av alla i Sverige som genomgått epilepsikirurgi baserat på data från det Svenska nationella epilepsikirurgiregistret, ger kunskap om effekterna på lång sikt.
Vi har också många nationella och internationella forskningssamarbeten.
Centrum för högspecialiserad epilepsi vid Sahlgrenska är också det enda svenska center som är medlem i det europeiska referensnätverket för svårbehandlade och ovanliga epilepsier - EpiCARE. Genom EpiCARE har vi ett stort europeiskt nätverk både för kliniska samarbeten och forskningssamarbeten.
Multipel skleros
Multipel skleros (MS) är en inflammatorisk och degenerativ sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (CNS). Det är den vanligaste icke-traumatiska orsaken till förvärvat neurologiskt funktionsbortfall i ung vuxen ålder med ca 20 000 personer med MS i Sverige och ca 900-1000 nya fall årligen. Trots att orsaken till sjukdomen är okänd finns stöd för att risken att utveckla MS påverkas av genetiska, miljö- och livsstilsfaktorer. Sedan mitten av 90-talet har effektiv behandling utvecklats som påtagligt ändrar sjukdomsförloppet och förbättrar prognosen. Tidig diagnos och behandling har visat sig vara betydelsefullt. Samtliga nuvarande sjukdomsmodifierande behandlingar är inflammationshämmande, men läkemedel som kan stimulera till läkning av nervskador saknas fortfarande.
I Göteborg har MS-forskningen en lång tradition med fr.a. epidemiologisk inriktning. Under ett flertal år har emellertid forskningen i Göteborg mer inriktats på att finna biomarkörer för bättre diagnostik, monitorering av sjukdomsaktivitet och progression samt för att belysa effekter av behandling. Neurofilament light (NfL) är en sådan biomarkör som vi i Göteborg var först att kartlägga och som nu resulterat i ett internationellt genombrott inom MS vården. Vi deltar i nationella och internationella registerbaserade studier för att belysa och jämföra olika behandlingars effekter på sjukdomsförlopp och hjärnfunktioner. MS-gruppen deltar sedan drygt 20 år tillbaka i kliniska prövningar varav flertalet av nu godkända MS behandlingar har utvärderats. Bidrag till vår forskning har således redan givit effekter på MS vården.
Parkinsons sjukdom/motoriksjukdomar
Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen och drabbar årligen ca 2000 personer i Sverige. Påverkad rörelseförmåga med långsamhet, skakningar och stelhet är typiska symtom, men sjukdomen drabbar många andra funktioner i kroppen. Sjukdomen är vanligare i högre åldrar, men ungefär 1/5 drabbas redan före 50 års ålder. På grund av att människor lever längre har man beräknat att det kommer finnas nästan dubbelt så många med Parkinsons sjukdom 2040 jämfört med 2010.
Det finns ingen behandling som botar eller bromsar sjukdomen, men de symtomlindrande behandlingarna är effektivare än för andra neurodegenerativa sjukdomar. I Göteborg bedrivs forskning inriktad på diagnosmetoder, särskilt biomarkörer i ryggvätska, för att säkrare särskilja mellan Parkinsons sjukdom och liknande tillstånd. Vi har sedan 80-talet ett särskilt intresse för objektiva mätmetoder för att kartlägga behandlingseffekter och arbetar för att förbättra symtomutvärdering och behandlingsalgoritmer med modern teknik. Förhoppningen är att kunna styra behandlingen med objektiva mätvärden ungefär på samma sätt som man styr behandling av diabetes eller högt blodtryck, och på så vis få bättre och stabilare symtomlindring under hela sjukdomsförloppet. Vi arbetar också för att utveckla bättre experimentella modeller för att förstå mekanismerna bakom ickemotoriska symtom som ofta utgör ett väl så stort handikapp som rörelsesymtomen.
Stroke
Stroke (slaganfall) är en av de allra vanligaste orsakerna till hjärnskada med bestående funktionsnedsättning. I Sverige drabbas ca 25 000 varje år och mer än 100 000 personer lever med olika typer av funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en av de dyraste vårdgrupperna för vårt samhälle i sjukvård och kommun. Sjukdomen innebär ofta stor belastning för såväl drabbade som närstående under lång tid. Framstegen under senare år beträffande utvecklingen av förebyggande insatser, akutbehandling och rehabilitering är betydande.
Strokeforskningen inom neurovetenskap i Göteborg har en framskjuten position sedan 1970-talet och det bedrivs idag en bred strokeforskning med stöd av Insamlingsstiftelsen för neurologisk forskning Denna spänner över epidemiologisk och basal neurobiologisk forskning till kliniska studier om prehospital vård, akut behandling, olika utfall och följdsymtom samt rehabilitering. Studier av insatser i det akuta skedet och av återhämtning på kort och långsikt görs genom registerstudier och detaljerade uppföljningar av stora strokegrupper med fokus på neurologiska funktionsnedsättningar, kognitiv och emotionell påverkan, risk för återinsjuknande i ny stroke och livskvalitet. Genetiska variationer och markörer i blodet studeras i relation till risk för olika typer av stroke och utfall efter stroke med målet att utveckla precisionsmedicin för stroke, dvs. att rätt patient ska få rätt behandling vid rätt tidpunkt. Mindre vanliga typer av stroke som drabbar yngre vuxna och personer i medelåldern studeras specifikt. Vidare bedrivs tvärdisciplinära studier inom rehabiliteringsmedicin.
Strokeforskargrupperna i Göteborg har stora internationella kontaktnät och har aktivt medverkat i en rad studier som påverkat aktuella behandlingsmöjligheter samt ökat kunskapen om mekanismer bakom orsakerna till stroke och återhämtning efter stroke. Stiftelsens stöd har varit av stor betydelse för denna forskning.
Tumörer i anslutning till centrala nervsystemet
Olika sorters tumörer kan växa i anslutning till hjärna och ryggmärg, och orsaka symtom som till exempel epilepsi, neurologiska bortfall och kognitiva besvär. I många fall är tumörbehandlingen multidisciplinär, och den kan till exempel involvera behandling som kräver insatser från neurokirurgi, onkologi, neurologi och rehabiliteringsmedicin. En del av forskningen gör ut på att utvärdera denna verksamheten. Därtill finns det också behov av nya behandlingsprinciper, förbättrad diagnostik och bättre kartläggning av funktioner, till dels för att t.ex förstå hjärnan bättre och undvika skada känsliga områden, men också för att kunna förbättra rehabiliteringen.
Tumörförskningen i Göteborg har utvecklats de senaste 10 åren, och inkluderar registerforskning, observationella studier, interventionsstudier –med samarbeten mot grundforskningen och ingenjörsvetenskapen. En hel del av forskningen bedrivs inom större skandinaviska och europeiska samarbeten.