Visa meny

Forskningsområden

Stiftelsen stödjer den patientnära forskningen rörande flera av de stora neurologiska sjukdomsgrupperna. Härigenom bidrar stiftelsen till att öka kunskapen kring dessa sjukdomar vilket kan förbättra vården för neurologiskt sjuka patienter i regionen.

Demens / Hydrocephalus

Demens drabbar många äldre människor och man uppskattar att mellan fem och åtta procent av alla över 65 år i Sverige lider av demens. Ett av de få demenstillstånd som framgångsrikt kan behandlas är vattenskalle hos vuxna (hydrocephalus). Alltsedan 70-talet har denna sjukdom varit föremål för intensiv forskning i Göteborg. Man har utvecklat metoder för att kunna identifiera patienter som sedan framgångsrikt kan behandlas med en neurokirurgisk operation. Trots nyvunnen kunskap återstår många frågor kring sjukdomen. Bland annat finns behov av att utveckla förbättrade diagnostiska metoder. Stiftelsen stödjer sedan 1987 regelbundet forskning kring vattenskalle och har härigenom bidragit till förbättrade behandlingsresultat. Stiftelsen stödjer även forskning kring andra demensformer såsom Alzheimers sjukdom och blodkärlsdemens.

Multipel skleros

Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till förvärvat neurologiskt funktionsbortfall i ung vuxen ålder och man räknar med att det finns ca 14-15.000 MS-sjuka i Sverige. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen är okänd. Senaste decenniet har synen på MS förändrats radikalt. Numera eftersträvas tidig diagnos och behandling och flera immunomodulerande behandlingar finns idag tillgängliga vilka samtliga hämmar den inflammatoriska aktiviteten i nervsystemet.

I Göteborg har den epidemiologiska MS-forskningen lång tradition. En internationellt känd incidenskohort har följts upp under 40 år. Under senare år har forskningen i Göteborg inriktats på att undersöka olika kliniska och immunologiska faktorers betydelse för sjukdomsförloppet, speciellt har man studerat relationen till olika virusinfektioner samt vaccinationer. Studier av biomarkörer i blod och cerebrospinalvätska, har visat sig kunna belysa sjukdomsrelaterade processer, vilka kan användas för att studera sjukdomsaktivitet och behandlingseffekter. MS-gruppen deltar i flera kliniska prövningar där nya lovande behandlingar testas.

Till ett flertal av forskningsprojekten har stiftelsen givit ekonomiskt stöd.

Epilepsi

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och man beräknar att ca 50.000 vuxna och 10.000 barn i Sverige har epilepsi. De allra flesta patienter med epilepsi behandlas med olika läkemedel som skall förhindra nya anfall och ca två tredjedelar blir snabbt anfallsfria. För dem som inte blir hjälpta av läkemedel är det angeläget med forskning kring nya behandlingsmetoder. Vid neuroområdet i Göteborg bedrivs en bred epilepsiforskning med stöd av stiftelsen.

Sedan många år studerar man effekten av nya läkemedel. Effekterna av vagusnervstimulering (VNS), utvärderas kliniskt och vetenskapligt. Aktiv forskning är också knuten till den epilepsikirurgiska verksamheten. Diagnostiska metoder utvecklas löpande både för att bättre kartlägga orsakerna till epilepsin och för att minska risken för negativa effekter vid kirurgisk behandling. Uppföljning efter operationer, både vad gäller epileptiska anfall, kognition och livskvalitet, pågår för att kunna ta reda på vilka av dem som drabbas av svårbehandlad epilepsi som man bäst hjälper med en neurokirurgisk operation. Långtidsuppföljningar av alla i Sverige som genomgått epilepsikirurgi 10 år efter operationen ska ge oss kunskap om effekterna på lång sikt. Detta är viktiga frågor att kunna besvara vid rådgivning inför epilepsikirurgi.

Stroke

Stroke eller slaganfall är en av de allra vanligaste orsakerna till hjärnskada med bestående handikapp. I Sverige har mer än 100000 personer följder efter stroke. Stroke är en av de dyraste vårdgrupperna för vårt samhälle i sjukvård och kommun. Sjukdomen innebär ofta stor belastning för den drabbade med närstående under lång tid. Framstegen beträffande förebyggande insatser, akutbehandling och rehabilitering är betydande. Forskningen inom neurovetenskap i Göteborg har en framskjuten position sedan 70-talet. Den spänner över epidemiologisk forskning, och basal neurobiologisk forskning till behandlingsstudier av läkemedel och rehabilitering.

Långtidsuppföljning görs av stora strokegrupper med fokus på risk för nya händelser, livskvalitet, kognitiv och emotionell påverkan. Genetiska variationer i system för kroppens blodproppsbildning och upplösning studeras i relation till klassiska riskfaktorer, ogynnsamma livsstilsfaktorer samt inflammation. Nya mindre utforskade riskfaktorer som sociala faktorer, stress, och depressivitet kan ha betydelse för att stroke hos yngre tycks öka. Neuroverksamheten i Göteborg har stora internationella kontaktnät och har aktivt medverkat i en rad studier som påverkat aktuella behandlingsmöjligheter och vårdprogram. Stiftelsens stöd har varit av stor betydelse.

ALS

ALS är en mycket allvarlig neurologisk sjukdom som under några år ger mycket svåra neurologiska handikapp genom skada på motoriska nervceller. I Göteborg bedrivs forskning kring orsaker, diagnos och behandlingsmöjligheter vid denna sjukdom och flera behandlingsstudier pågår. En betydande insats görs också för att identifiera de behov som föreligger av stöd till såväl de av sjukdomen drabbade som till deras närstående/anhöriga.

Forskning om andra neurologiska tillstånd som t.ex. hjärntumörer, skall- och nackskador (whiplash), huvudvärk och smärttillstånd stöds också av stiftelsen.